Musik är inte längre en “mjuk makt.” Sammanfattande av European Festival: Ukrainian Spring

En av de viktigaste aspekterna av att stödja Ukrainas kamp för sin rätt att existera är att se till att det ukrainska kulturarvet förblir levande i dagens utmanande tider. Fastän militärt stöd är avgörande för nationens överlevnad, är kulturdiplomati av lika stor vikt för att bevara Ukrainas europeiska framtid. European Festival: Ukrainian Spring 2024, som ägde rum i Stockholm, exemplifierade detta uppdrag genom att fånga det genuina intresset hos den svenska publiken och internationella partners till Ukrainska Institutet i Sverige.

Varje festivaldag var tillägnad ukrainska artister som dog i kriget som soldater. En dirigent, en dansare, en violinist, en skådespelare, en poet och många andra. Dessa dedikationer skärpte övertygelsen om att angriparen måste stoppas, då Ryssland inte bara försöker lägga beslag på Ukrainas territorium och liv, utan även på framtiden för dess kultur - europeisk till ursprung och väsen.

Från den 24 april till den 7 maj arrangerades 12 festivalevenemang i Stockholm med Ukraina som tema. En besökare som läste programmet frågade: ”Finns det några specifikt ukrainska evenemang i år?” Det var en viktig fråga, eftersom målet var det motsatta: inte att utforska Ukrainas egenhet och identitet i isolering, utan att lyfta fram landets månghundraåriga engagemang i det europeiska sammanhanget.

I år stötte festivalarrangörerna på många ovanliga och oväntade frågor. I stället för den typiska ”Vad är Ukraina och vad är dess kultur?” ställdes de inför mer komplexa och intressanta utmaningar.

Hur kan Bachs preludier och fugor låta när de tolkas av en ukrainsk-svensk pianist som inspirerats av en ukrainsk musikforskare? Vilka rörelser och gester krävs för att dansa och förmedla spänningen i Lesya Ukrainkas dikter? Är det möjligt att tyda och ge nytt liv åt en antik inspelning från den ukrainska byn Gammalsvenskby, där svenskar bott sedan 1700-talet? Vad händer när en jazzkvartett från Österrike gör ett eget arrangemang av en ukrainsk vaggvisa? Hur kommer Taras Shevchenkos poesi att låta med musik komponerad av en känd ukrainsk tonsättare och framförd av lysande solister från Lettland och Sverige, tillsammans med en av Europas mest kända orkestrar?

Och vad händer om alla festivalens evenemang äger rum på de bästa platserna i Sverige och skapas av internationellt erkända artister från Ukraina och ett dussintal andra europeiska länder?

Svaren på dessa frågor utgör grunden för årets European Festival: Ukrainian Spring. Förra årets festival fokuserade på att bekräfta Ukrainas existens och dess egen röst, med sloganen: ”Se mig, hör mig, låt mig visa dig vem jag är!” Festivalens andra upplaga hade ett annat budskap och en annan slogan: ”Reflektioner i varandras ögon”. Hela programmet betonade samspelet mellan den ukrainska kulturen och den i andra europeiska länder.

Benjamin Schmid Jazz Quartet (video)

Vad blev resultatet? Den viktigaste aspekten är det orubbliga stödet från partners och mecenater, tillsammans med de fullsatta salarna och det entusiastiska engagemanget hos publiken, som deltog i konserter, föreställningar och utställningar och bidrog med många frågor och feedback.

Kremerata Baltika Orchestra, som leds av den berömde violinisten Gidon Kremer, har lagt till den ukrainska kompositören Bohdana Frolyaks ”My Evening Star” i sin repertoar. Solister från Polish National Opera framför verk av ukrainska kompositörer i sina framträdanden. Österrikiska Benjamin Schmid Jazz Quartet kommer under sina konserter att lyfta fram att den berömda jazzkompositionen Summertime inspirerades av en ukrainsk vaggvisa, och använder ukrainska sånger för att visa hur sömlöst de smälter in i jazzarrangemang. Italienska Ensemble L'Arte dell'Arco har tagit med stycken av den ukrainske barocktonsättaren Maksym Berezovsky och visar hur naturligt hans musik kompletterar andra europeiska verk från den här perioden. Parisoperans étoile-balett Clairmarie Osta har dessutom sammanfört en koreografi inspirerad av den franska poeten Alicia Gallienne med en ny produktion baserad på den ukrainska poeten Lesya Ukrainkas verk, och uppnått en sömlös fusion.

Foto: Mikael Karlin

Alla dessa och andra festivalevenemang var endast möjliga tack vare samarbetet med flera diplomatiska och kulturella institutioner i europeiska länder som var involverade i att organisera och vara värd för dem.

Vid festivalens avslutning uttryckte diplomatkåren en viktig åsikt som sammanfattade kärnan i de två veckor som ägnades åt Ukraina: musik är inte längre bara en ”mjuk makt” utan en verklig kraft i sig själv.