Ukraina på Göteborgs Bokmässa: En dialog om röster i kriget

I hjärtat av Göteborgs Bokmässa utspelade sig ett viktigt samtal mellan den svenska publiken och ukrainska poeter. I år presenterades poeterna Borys Chersonskij, Yuliya Musakovska och Arthur Dron, som alla har översatts till svenska. Under diskussionerna reciterades deras dikter tillsammans med de svenska översättningarna. Diskussionerna lyfte fram det akuta behovet av ukrainska röster i det offentliga rummet.

Borys Chersonskijs resa som poet i Sovjetunionen var fylld av utmaningar. På grund av sitt judiska arv hade han svårt att bli publicerad.

”Först var det förbjuden poesi som bara trycktes på tryckmaskinen och spreds mellan de människor som var intresserade, sedan publicerades den i typografi, men fortfarande inofficiellt”, säger poeten.

Hans tidiga verk publicerades i hemlighet under sovjettiden, och hans första officiella publikation kom vid 56 års ålder när Ukraina blev ett självständigt land. Sedan dess har Borys publicerat över 30 böcker, översatts till många språk och fått många utmärkelser. Hans bok The Family Archive, som utforskar hans judiska arv, är särskilt uppmärksammad. I sina uppläsningar presenterade han poesi som speglade både hans judiska identitet och hans filosofiska och religiösa reflektioner. Han delade med sig av kraftfulla verser om kriget, fyllda av upprördhet och avsky mot ockupanterna.

”Jag känner en frustration över bristen på ukrainska röster på svenska och i vår offentlighet”, säger Stefan Ingvarsson, svensk översättare och analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, i samtal med Yuliya Musakovska. ”Det finns många ryska röster ... och många av dem är i exil. De fortsätter att skriva och tala, men just nu känner jag att det vi behöver mest är ukrainska röster, och en mångfald av ukrainska röster, en mångfald av erfarenheter av det här kriget.”

Bland rösterna märktes den unge poeten och militären Arthur Dron, som skulle ha deltagit personligen men inte kunde eftersom han nu är en del av Ukrainas väpnade styrkor. Hans unika perspektiv resonerar djupt med krigets realiteter. Stefan Ingvarsson minns ett slående ögonblick ur Arthur Drons poesi: ”Han beskriver sig själv när han läser poesi i skyttegravarna, och när han har läst dikten sniffar han på boken eftersom boken luktar som normalitet. Den bilden stannar kvar hos en.” Yuliya Musakovska betonade att Arthur var event manager på ”Old Lion Publishing House”. Han har bestämt sig för att ägna sitt liv åt böcker och skrivande, och lukten av böcker påminner honom om det normala livet.

Yuliya berättade om den känslomässiga tyngden av att leva i ett land under attack och beskrev de överväldigande känslorna.

”Det var känslan när man bor i ett land mitt i Europa, det är ett självständigt land som blir attackerat, som blir bombat, och ingen gör någonting, och man bara är där, lämnad åt sitt öde. Så din känsla är förtvivlan, din känsla är ilska, din känsla är sorg, naturligtvis, så du liksom ropar ut till omvärlden: ”Titta på oss! Se vad som händer!”. Och den första månaden minns vi att det kändes som om vi var helt lämnade ensamma.”

Poeten erkände det stöd de fick från enskilda personer, men betonade det avgörande behovet av konkret hjälp under krigets första dagar: ”Det handlade om att få det verkliga stöd som vi behövde vid den tiden. Vapen.”

Stefan Ingvarsson tog upp vikten av internationellt engagemang och menade att ödet för detta krig kommer att bero på hur engagerad omvärlden är i att stödja Ukraina.

Yuliya Musakovska uttryckte nödvändigheten av att skapa förståelse och empati för Ukrainas situation.

”Jag känner att dörren har öppnats och att den inte kommer att stängas. Vi håller på att återta vår närvaro. Vi har inte blivit hörda, men det blir vi nu, och vi fokuserar också på att bygga kontakter på lång sikt.”

Dialogen belyste inte bara de ukrainska konstnärernas kamp under kriget, utan förstärkte också litteraturens viktiga roll för att främja förståelse och empati över gränserna. Ukrainska institutet i Sverige är fortsatt engagerat i att förstärka dessa röster och se till att de hörs och värderas globalt.